Min och mera!!!

Min sons vanligaste ord just nu – förutom ”traktor” som ständigt ligger på topp – är ”min” och ”mera”. Han kan inte få nog och dela med sig är det värsta som finns. Har någon annan något skall han också ha det. Nu är han ju inte ens två år så han kan väl vara ursäktad, men samtidigt tycks det ju vara just så man skall bete sig för att vara en god medborgare i vårt ekonomiska system. Min och mera, är inte det kommersialismens och den eviga tillväxtens viktigaste slagord?

Är det verkligen så att vi måste ha ett ekonomiskt system som förutsätter att vi  aldrig skall vara riktigt nöjda, att vi alltid skall vilja ha lite till? För utan tillväxt lär väl det system vi har idag kollapsa rätt fort? Som kommunpolitiker uppskattar jag självklart att vi får utrymme att göra mer inom välfärden utan att behöva höja skatten tack vare den ekonomiska tillväxten. Och om det är så att vi med samma insats av arbete och naturresurser lyckas få ut mer välstånd genom att göra saker effektivare så är väl det en god tillväxt? Men haken är väl att det inte är riktigt så väl i verkligheten. När tillväxten istället kräver mer och mer olja och andra naturresurser eller allt mer orimliga arbetsvillkor med bortsortering av vissa och hårdare krav på prestation från andra så kommer den ekonomiska tillväxten i konflikt med välståndet, för det mäter vi ju i annat än pengar, eller?

Visst kan vi säga att det är skillnad på tillväxt och tillväxt. Den kan vara hållbar och den kan vara ohållbar. Men är den verkligen nödvändig? Saknar vi verkligen förmågan och behovet av att vara nöjda, att säga att nu är det nog, nu har jag det bra, jag jobbar lagom mycket och har det jag behöver. Jag vet faktiskt inte… men man kan ju hoppas. För visst är det skönt när man är nöjd.

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Märkt , | Lämna en kommentar

Hur svårt kan det va?

Visst är det skönt när man gjort nåt själv. Från grunden alltså. Inte bara gått till affären och köpt det man behöver utan faktiskt har knåpat ihop det helt på egen hand. Tyvärr är det allt för sällan det händer. Konsumtionens omedelbara behovstillfredsställelse är ju ett frestande enkelt alternativ. Och att göra det själv … det är väl svårt … eller?

Vi lever i en värld där vi har krånglat till så mycket och gjort saker avancerade. Kanske var det för att det skulle bli enklare men blev det verkligen det? Det är klart att det är enkelt att åka till verkstan när bilen krånglar och koppla in den i en dator och vips har man svaret på vad som behöver ordnas. Eller att stoppa i sladden i väggen och få el från ett kärnkraftverk. Busenkelt … så länge det funkar. Men känslan, den säger ju knappast att det är enkelt. Tvärtom känns det som att riktigt vardagliga saker har kommit utom vår kontroll och blivit otroligt avancerade, bortom mänsklig förmåga att greppa utan specialistkompetens. De kan nästan få något mystiskt över sig.

Som grönmögelost, som jag skrev om i en tidigare blogg. Visst är det magiskt hur mjölk förvandlas med hjälp av bakterier och mögelsvamp. Det låter ju nästan som det skulle vara farligt om man inte gör rätt och något som skall göras i ett sterilt laboratium av personal i vita rockar. 

Äh, hur svårt kan det bli. Såhär här gjorde jag sist: Tillsätt lite fil och en bit av en mögelost till rumsvarm mjölk. Råka glöm bort den ett halvt dygn för att du får gäster eller gör nåt annat kul. Kom ihåg den strax innan du ska gå och lägga dig och värm den då till 30 grader och ha i lite ostlöpe och låt den stå till dan efter. När du vaknar kan du skära ostmassan i små kuber och sen äta frukost och läsa tidningen. Rör om nån gång under tiden. Sen har du ostmassa som simmar runt i vasslen som du kan ha upp i en plasthink som du borrat massa hål i och låt den stå framme ett dygn och rinna av. Nästa dag kan du ta ur den ur formen. Ha på rätt mycket salt utanpå och vira in den i en kökshanduk. Sen börjar den leva. Efter några dagar kommer möglet fram och då kan du stoppa undan den i kylen ett par veckor. Sen, när du inte vill vänta längre så äter du upp den. Hur lätt som helst!

Vi  tar emot volontärer här på gården. Under åren är det kanske ett hundratal som har kommit hit för att delta i gårdens verksamhet och bo med oss allt från en vecka till ett år. Är det något som jag vill att de skall ha med sig härifrån så är det känslan av att de kan fixa saker själva. Vi gör ost, odlar grönsaker tillsammans, slaktar höns till middag eller nåt av allt det andra som det finns förutsättningar att göra på en liten självförsörjande gård. Jag vill att deras känsla av att saker är mystiska och komplicerade skall övergå i en känsla av tillit till deras egen förmåga att åstadkomma saker. Det är något som behövs mer av i vår värld, oavsett om det handlar om  att för skojs skull kunna göra en egen ost, att laga bilen själv istället för att ringa verkstan eller att försöka kyla ett kärnkraftverk med okonventionella metoder. Utan den tilliten är vi otroligt sårbara.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Vem litar på kärnkraftsindustrins propagandister?

Nu tar kärnkraftsindustrins propagandister i allt vad de kan. Medan reaktorer i Japan drabbats av partiell härdsmälta så tycks den svenska kärnkraftslobbyn drabbas av en total sådan. Vem tror de skall lita på dem när de nu går ut och talar om att kärnkraft är säkert och att vi inte skall oroa oss. Kärnkraftsindustrin har byggt upp en otroligt stark lobbyapparat. Orsaken är självklart att de själva inser att det behövs för att kunna motivera en sådan riskfylld och miljöförstörande verksamhet.

Samtidigt som det är akut kris i Japans kärnkraftverk så fick jag igår veta att Continental Precious Minerals nu är igång med sonderingen för att påbörja provborrningar efter uran här i Tidaholms kommun där de också har ”mutat in” delar av mina marker. Det är klart att det blir ännu mer skrämmande när kärnkraftsindustrin kryper så nära inpå en. Jag har tidigare försökt få besked av miljöministern hur han ställer sig till uranbrytning men han tycks inte så sugen på att svara.

Nej, det känns skönt nu att titta ut genom köksfönstret och se vindkraftverken på Källeberg snurra. Det finns gott om konkurrenskraftiga alternativ till kärnkraften. Det gäller bara att göra rätt val, dels som elkonsumenter där vi kan välja grön el och dels som medborgare där vi kan rösta på och engagera oss i partier som vill avveckla kärnkraften och ersätta den med gröna alternativ.

Läs gärna också Leif Pagrotskys reflektioner utifrån det som händer i Japan. Kloka tankar från en före detta näringsminister som förhandlade fram stängningen av Barsebäck.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Juholt och Jämtin: Det här känns bra!

Igår kväll kollade jag på presskonferensen där Juholt och Jämtin presenterades, och jag blev riktigt glad av det. Den räddhågsenhet och försiktighet som våra företrädare utstrålat på sistone var som bortblåst och jag fick känslan att det här kan bli riktigt bra. Detta kan bli den nystart både organisatoriskt och politiskt som behövs för att ta oss till valseger 2014. Om vi nu också kunde få Lena Sommestad som ordförande för programkommissionen så vore det ännu bättre.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , | 1 kommentar

Kön spelar ingen roll, men det är klart det måste vara en man.

Visst är det märkligt. Alla säger att kön inte spelar någon roll, men ändå är det bara män som nämns som ”seriösa” kandidater till partiledarposten. Förmåga att hålla ihop partiet… Erfarenhet… Trovärdighet… Varför är det bara män som anses ha de egenskaperna?

Jag har stor respekt för valberedningens arbete. Att sätta ihop ett lag som skall utmana borgerligheten och sätta solidaritet och mänsklighet högst på den politiska dagordningen är ingen uppgift man skall ta lätt på. Men jag förväntar mig ändå att en valberedning skall kunna se igenom de mekanismer som nu gör att kvinnor tycks diskvalificerade från uppdraget som partiledare.

Orsaken att alla kandidater just nu är män tror jag beror på att vi alla – när vi hamnar i ett pressat läge – låter stenåldershjärnan ta över. Vi låter helt enkelt det invanda och det bekanta låta styra oss i sådana situationer. Och är det nåt vi är vana vid så är det ju män på ledande poster… Allt annat kräver lite mer av oss och det orkar vi inte med när det är mindre än tre veckor till kongressen och valberedningen inte har nåt färdigt förslag.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , | 4 kommentarer

Vi får vad vi betalar för

Hittills har regeringen gjort det svårare att få sjukförsäkring. Som om det inte räckte skall det nu dessutom bli svårare att överhuvudtaget komma i kontakt med Försäkringskassan. Regeringens sparförslag innebär att Försäkringskassans servicekontor kommer att läggas ned, bland annat här i Tidaholm. Risken finns att även Skatteverket som Försäkringskassan samarbetat med försvinner.

Istället för att få gå in på servicekontoret där vi kan få hjälp med blanketter och att förstå våra rättigheter till sjukersättning och föräldraförsäkring så skall vi hänvisas till oändliga telefonköer, chatt på internet och möjligheten att ställa frågor till Hanna som är Försäkringskassans ”digitala medarbetare”.

Det är klart man blir upprörd, irriterad och förbannad på de försämringar som görs men det finns ju ingen anledning att förvånas över att folk utförsäkras på löpande band och att servicen till oss medborgare försämras så länge vi har en regering som prioriterar skattesänkningar före en fungerande sjuk-, arbetslöshets-, och föräldraförsäkring. Vi kan ju inte få mer än vad vi betalar för.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , | 1 kommentar

Socialdemokraternas utrikesdeklaration: Politiskt korrekt men var är visionerna?

I årets utrikespolitiska debatt tog socialdemokraterna och Urban Ahlin ett nytt grepp. De presenterade en alternativ utrikesdeklaration. Det är en alldeles utmärkt idé, men när jag nu läst igenom den undrar jag vad de vill åstadkomma.

Helt politiskt korrekt går den alternativa utrikesdeklarationen igenom område för område, region för region, och fastslår den socialdemokratiska linjen. Jag har inte mycket att invända mot sakinnehållet men det är nåt som fattas. Jag får känslan att: jaha … det var ju bra att dom tycker så. Men jag förväntar mig något mer av en socialdemokratisk utrikespolitik. Jag förväntar mig en analys grundad i socialdemokratisk idétradition och en bärande idé om hur svensk utrikespolitik kan göra skillnad. Det finns tillbakablickande i Urban Ahlins utrikesdeklaration, men var finns framåtblickandet?

Vi är många som önskar en annan svensk utrikespolitik, inte minst i dessa dagar då Bildt i sina uttalanden gör det ena sveket efter det andra mot människor som står upp mot diktaturer och förtryck. Men vad som framförallt saknas är en känsla av att en annan värld är möjlig, att vi gemensamt med andra rörerelser och länder kan åstadkomma förändring.

När jag läser den alternativa socialdemokratiska utrikesdeklarationen får jag snarare känslan av att vi inte siktar högre än att vi skall fortsätta sträva på i en aldrig ändande uppförsbacke. Det kanske är en realistisk och pragmatisk hållning men det är varken realism och pragmatism som nu störtar diktaturer i Nordafrika eller som störtade sovjetkommunismen i Östeuropa. Det krävs mer, mycket mer! Människors längtan efter frihet, efter meningsfullhet och efter trygghet låter sig inte begränsas av vad som är realistiskt. Skall vi bidra till att åstadkomma en bättre värld så krävs också visioner som styr vårt politiska arbete. Det, Urban Ahlin, vill jag se i nästa socialdemokratiska utrikesdeklaration.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , | 2 kommentarer